Förra helgen va det Lundakarneval och det som är speciellt med det är att den bara är var fjärde år. Så vi passade på att åka in och titta på detta. Signe var väldigt duktig och sov mesta delen och när hon väl var vaken låg hon nöjd i vagnen och tittade *stolt mamma.

Det var fler än vi som besökte Lundakarnevalen... även Måns Zelmerlöw och Marie Serneholt var där som besökare.

Ha det toppen!

// Sara♥

I dag ska jag och min dotter göra vår första utflykt. Ja, alltså ensamma hon och jag... vi har en tid att passa så i dag har jag gått upp i riktigt god tid. Man vet ju aldrig hur lång tid det tar att göra sig ordning och samtidigt underhålla en tjej på tre veckor :) Än så länge sover hon så jag har haft en lyx morgon där jag har duschat, sminkat mig och ätit frukost i lugn och ro. Däremot vet jag inte hur lång tid det tar att göra henne färdig inför vår tripp. Hon ska ju säkert byta blöja flera gånger innan vi kommer i väg... och inte minst äta.

ETT STORT GRATTIS!!!

Nått annat som min man hann med på sina tio dagar som pappaledig va att baka sockerbullar. Ja, precis... sånna med vanlijkräm innuti :) Jag blev riktigt impad.

Han tror han ska få höra detta under hela midsommarhelgen... men tjejer visst är detta något som det flesta män borde ta efter? :)

// Sara♥

Under Fredriks tio dagars pappaledighet hann han med att måla vår prinsessas rum. Vi var ganska överens direkt vad vi ville ha.. Ett riktigt flickrum! Vi valde att måla denna gång då vi har tapeter i resten av huset. Men vi tänkte köpa några fina "wallies" och dekorera det enfärgade väggarna. Tror det blir kanon.

// Sara♥

I dag var första dagen som jag var ensam föräldraledig! Det gick bra... :)

Dagen har bestått av väldigt sen frukost... långpromenad och strålande sol! Mer sånt :) Signe sov gott i vagnen under promenaden och även senare när jag satt i en solstol jämte henne och läste senaste numret av mama. Dagen har varit väldigt bra helt enkelt.

// Sara♥

Hej på er!

Jag är hemskt ledsen för dålig uppdatering!

I morgon börjar Fredrik jobba... känns väl sådär. Vi har ju varit två om det i två veckor nu. Blir annorlunda att vara själv med Signe. Det kommer ju säkert gå jättebra, men det uppstår ju nya situationer hela tiden som måste lösas.

Signe sover helt ok på nätterna... hittills i alla fall :). Vaknar runt 2 och 5, så jag ska inte klaga. hons sover som bäst på morgonen. Så passet efter 5 kan bli 4 timmar. Det säger inte jag nej till. Under dessa två veckor som gått har vi inte ätit frukost före tio. Det känns ju väldigt märkligt om vi ska studsa upp innan hon har vaknat. Det gäller väl att passa på att sova när hon gör det :)

Signe sover i en jättefin korg som farmor Ingmarie och "tant" Kerstin har fixat åt henne. Tydligen har denna korg gått runt i släkten så även Fredrik har sovit i den när han va bebis. Det känns lite kul.

På morgonkvisten kan det hända att hon får ligga kvar i vår säng och sova. Så här gott sover hon då!

Ha en fortsatt bra vecka!

// Sara♥

Jag vill bara förtydliga att det självklart gjorde ont. Jag hade nog upplevt förlossningen på ett helt annat sätt om jag legat med dessa smärtor i 20 timmar. Jag hade tur som "bara" hade riktigt ont i 5 timmar. Det kanske är som ni säger... Jag kanske är skapt för att vara gravid och föda barn :) Jag har i alla fall redan glömt hur ont det gjorde.

Men till alla er som inte fött barn... Det ska göra ont för att få fram våra mirakel!! Men all smärta är värt det hundra gånger om... jag lovar!

// Sara♥

Ja, det är många som är nyfikna på hur det gick till då vår underbara dotter kom till världen. Nu har jag äntligen tid att berätta för er.

Jag vill börja med att gratulera morfar Nenne som gissade rätt på datumet. Han gissade även på att det skulle bli en liten flicka. Det var bara han och jag som trodde det i vår närmsta familj :) Priset är en heldag med Signe ♥

På tisdags eftermiddagen (4 maj), ungefär vid 18 tiden, började jag känna att det va nått speciellt. Jag och Fredrik satt vid datorn och kollade på nått. Jag sa till honom att det va nått på G, men till en början märkte han inget på mig. Men efter en timma började vi klocka värkarna som egentligen inte gjorde ont, det kändes mest att det va nått. Vi hade blivit tillsagda att ringa tidigt till förlossningen då jag skulle ta några extra prover pga min medicin. Efter att vi ätit mat nån timma senare så ringde jag och berättade att jag hade regelbundna värkar med var tionde minut. Jag fick ju självklart svaret att det var för tidigt. Jag sa till Fredrik att pappa får nog rätt :)

Efter att inget hade förändrats vid 23 tiden gick vi och la oss. Fredrik som hade varit hemma från jobbet för en förkylning somnade direkt. Men det gjorde ju självklart inte jag. Vid halv två tiden gick jag upp, då värkarna gjorde betydligt ondare. Jag satte på min favvo film, Dirty Dancing, och satte mig i soffan och klockade värkarna. Nu kom dom med 5 minuters mellanrum.

Jag ringde åter till Förlossningen och fick rådet att ta ett varmt bad. Så jag gick upp och väckte Fredrik och sa att jag skulle ta ett bad och att han kunde sova vidare... :) Men det gick han inte med på utan kom ner till mig och hjälpte mig klocka värkarna när jag badade. Helt plötsligt var det bara två minuter mellan.... nu va klockan tre ungefär och Fredrik tyckte absolut att jag skulle ringa igen.

Tjugo i fyra var vi inne på förlossningen och jag blev tillkopplad på en CTG. Där visade det även att jag hade mellan 1,5 och 2 minuter mellan värkarna. Barnmorskorna sa mest oj va tätt dina värkar kommer. Under hela tiden jag var hemma hade jag en TENS som smärtlindring och den hade jag även på när jag kom in. Undersökningen visade att jag var öppen fem centimeter och hade gjort halva jobbet hemma :)

Vid femtiden sa BM nu ska jag bjuda dig på lite lustgas! Just det tänkte jag... jag kan få smärtlindring :)! Undra hur man ska tolka det? Gjorde det inte så fruktansvärt ont då, eller? :) Fredrik hade koll på värkarna åt mig och talade om när det började gå upp och ner. Jätteskönt tyckte jag. Men efter en halvtimme tyckte BM att jag skulle kopplas i från CTG´n. "Här kan ni inte ligga, detta kommer ta lång tid. Upp och gå lite med dig nu"

Det räckte att jag satte mig upp i sängen så gick vattnet och efter några steg frågade jag om jag kunde krysta snart. Jag fick lägga mig i sängen igen och en ny undersökning gjordes som visade att jag var öppen nio centimeter. Barnmorskorna började förbereda för förlossningen och jag låg där och kände hur jag hade halva huvudet ute. BM sa att nu ser jag huvudet och jag krystade ungefär fyra gånger på tio minuter, sen var hon ute. Signe föddes kl 06.15 den 5/5-10. Hon vägde 3 645 g och var 52 cm lång.

Jag fick  mycket beröm av barnmorskorna för att jag jobbade så bra med värkarna och var imponerade av att det gick så fort. Fast det kunde ju inte jag göra nått åt :) Från att jag kände att nått va på G tog det 12 timmar men från att vi kom in till BB tog det 2,5 timmar :) Efter fyra timmar flyttades vi till patienthotellet där vi stannade och vilade upp oss i drygt 48 timmar.

// Sara♥

Förlåt för dåligt bloggande, men tiden räcker inte till. Ja, eller den tiden som finns prioriteras inte för bloggning.

Nu har jag satt mig till rätta med mitt hjärta i knät för att svara på alla grattis kommentarer.

För er som inte har en blogg där jag kan svara er så tackar jag er här. Tack!

// Sara♥

Det är många som undrar hur vårt underverk ser ut. Här kommer första bilden.

Jag skriver mer senare.

//Sara♥

I söndags tog vi en bild på magen.... hoppas det är sista bilden! Jag ville jämföra med vad som hänt dessa två veckor som gått emellan. Syns det nån skillnad?

Bilderna är kanske svåra att jämföra då det inte riktigt är från samma avstånd. Men jag tycker nog 39+0 är lite längre ner...

Ha en skön dag!

// Sara♥

Martina: 3 maj, 3 786 gram och 49 cm lång
Kerstin: 3 maj, 3 555 gram och 50 cm lång

Vår sköna söndag bestod av sovmorgon, loppis i byn och fix i trädgården. En riktigt bra söndag helt enkelt!

// Sara♥

Jag måste bara visa er lite bilder från Valborgsfirandet här i byn. Det va helt klart en stor händelse för invånarna :) Framför allt för alla barn. Vi visste att det skulle vara nått typ av ankrace i bäcken som in sin tur va ett lotteri. Efter att vi ätit middag med ett par från föräldrargruppen begav vi oss till bäcken. Vi fick en chock när vi såg alla människor. För alla oss fyra som är nyinflyttade vad detta inget vi hade trott.

Det va Lions som anordnade denna dag och de kändes väldigt rutinerade. Ändå lyckade det inte tända elden mer än att halmen och tändvätskan brann. Så efter tjugo minuter begav vi oss hemåt igen...

// Sara♥